
En stablecoin är en kryptotillgång i tokenform som är avsedd att hålla ett stabilt värde över tid. Vanligtvis kopplas den till en officiell valuta, ofta amerikanska dollar. Stablecoins fungerar därmed som ett digitalt mellanled mellan kryptomarknaden och traditionella pengar.
Stablecoins ges ut av privata aktörer och lagras i digitala plånböcker. Transaktionerna registreras på en blockkedja. En stablecoin är alltså en kryptotillgång även när målet är att värdet ska ligga nära en viss valuta.
Innehavet innebär normalt ett anspråk mot utgivaren. Utgivaren behöver ha tillräckliga likvida tillgångar för att kunna lösa in mynten. Vanliga reservtillgångar är bankinsättningar och kortfristiga statsobligationer. Vissa stablecoins är i stället kopplade till guld eller andra kryptotillgångar. Sveriges Riksbank beskriver stablecoins och deras reservmodeller mer utförligt.
Funktionen bygger på kopplingen mellan tokenen och den tillgång som ska stabilisera värdet. När nya stablecoins ges ut betalar användaren traditionella pengar till utgivaren eller en handelsplattform. Vid inlösen tas tokens normalt bort ur cirkulationen.
Det innebär att en stablecoin skiljer sig från en vanlig kryptotillgång utan sådan koppling. Stabiliteten ska komma från reservtillgångar, inlösen eller en mekanism som reglerar utbudet. Den praktiska konstruktionen beror på vilken token det gäller.
| Typ | Vad värdet hänvisar till | Hur stabiliteten är tänkt att upprätthållas |
|---|---|---|
| Valutakopplad stablecoin | En officiell valuta, exempelvis amerikanska dollar | Reservtillgångar och möjlighet till inlösen |
| Tillgångskopplad stablecoin | Flera tillgångar eller exempelvis guld | Reserver kopplade till de tillgångar som tokenen hänvisar till |
| Algoritmisk stablecoin | Ingen eller bara delvis reservtäckning | Automatisk justering av utbudet |
Algoritmiska stablecoins försöker upprätthålla värdet genom att automatiskt justera hur många tokens som finns i omlopp. Det skiljer dem från modeller som bygger på bankinsättningar eller kortfristiga statsobligationer. När olika stablecoins jämförs är därför utgivaren, reservtillgångarna och inlösenmodellen viktiga delar av bedömningen.
Utgivning och inlösen är centrala delar av modellen. Vid utgivning ökar mängden tokens på blockkedjan samtidigt som utgivaren eller handelsplattformen tar emot traditionella pengar. När en innehavare löser in tokens går processen åt andra hållet: tokenen tas normalt ur cirkulation och innehavaren får traditionella pengar tillbaka. Denna mekanism är en förklaring till varför stablecoinens reserv och utgivarens förmåga att hantera inlösen har betydelse.
Vanliga exempel är Tether USDT, USDC, Dai DAI, Ethena USDe och World Liberty Financial USD, som använder symbolen USD1. De fem största efter marknadsvärde i den sammanställning som används här är dessa fem tokens.
| Stablecoin | Pris per token | Marknadsvärde |
|---|---|---|
| Tether USDT | Cirka 0,9998 USD | Cirka 183,43 miljarder USD |
| USDC | Cirka 0,9999 USD | Cirka 74,37 miljarder USD |
| Dai DAI | Cirka 0,9998 USD | Cirka 4,59 miljarder USD |
| Ethena USDe | Cirka 0,9998 USD | Cirka 4,45 miljarder USD |
| World Liberty Financial USD USD1 | Cirka 0,9996 USD | Cirka 4,26 miljarder USD |
Tabellen är en ögonblicksbild från CoinMarketCaps stablecoin-översikt, kontrollerad den 9 september 2026. Priser och marknadsvärden förändras över tid. Det samlade marknadsvärdet för stablecoins var då cirka 314,82 miljarder USD. Uppgifterna kan därför användas för att förstå storleksordningen och skillnaderna mellan tokens, men inte som ett permanent pris.
USDT och USDC är dollarbaserade stablecoins. Dai, USDe och USD1 har egna konstruktioner och reservmodeller. Att två tokens ligger nära samma pris innebär därför inte att de har samma utgivare, samma reserver eller samma sätt att hantera inlösen. Marknadsvärdet visar dessutom inte i sig hur en token är uppbyggd; det behövs information om både tillgångarna bakom tokenen och reglerna för inlösen.
En dollarbaserad stablecoin är avsedd att ligga nära 1 USD. Tabellen visar att priset kan ligga något under eller över denna nivå. En stablecoin är alltså inte garanterad att alltid kosta exakt en dollar på marknaden.
Priset i svenska kronor påverkas dessutom av växelkursen mellan amerikanska dollar och svenska kronor. En token som ligger nära 1 USD kan därför stiga eller sjunka i SEK även om priset i dollar är nästan oförändrat.
Marknadsvärde och pris är olika saker. Priset anger värdet på en token, medan marknadsvärdet visar värdet av alla tokens som räknas in i projektet. En token kan alltså ha ett pris nära 1 USD och samtidigt representera ett mycket stort eller litet totalt marknadsvärde beroende på hur många tokens som finns.
Sökningar som stablecoin Avanza och stablecoins Avanza blandar ofta ihop kryptotillgångar med börsnoterade aktier. Stablecoins är digitala tokens som ges ut av privata aktörer, medan aktier representerar ägande i företag. En stablecoin är därför inte en aktie och kan inte beskrivas som en ”stablecoin-aktie”.
Det gäller även när stablecoins jämförs med sökningar på Micron Avanza, Meta Avanza eller CoreWeave Avanza. Micron, Meta och CoreWeave hör till aktiekategorin i dessa sökningar, medan USDT, USDC och andra stablecoins hör till kategorin kryptotillgångar. Jämförelsen handlar därför om olika slags tillgångar, inte om olika aktier med samma egenskap.
En stablecoin kan vara kopplad till en officiell valuta, men kopplingen gör den inte till ett vanligt bankkonto eller ett värdepapper med ägarandel i ett företag. Det är också skillnad mellan att äga en token och att äga aktier i ett företag som arbetar med betalningar, blockkedjor eller annan teknik.
Bitcoin är inte en stablecoin. Bitcoin är inte kopplad till en reservtillgång eller en officiell valuta och har därför normalt större prisrörelser än stablecoins. Stablecoins och Bitcoin är båda kryptotillgångar, men de är skapade med olika ekonomiska funktioner.
| Egenskap | Stablecoin | Bitcoin |
|---|---|---|
| Avsikt | Att hålla ett stabilt värde nära en kopplad valuta eller tillgång | Ingen koppling till reservtillgång eller officiell valuta |
| Utgivning | Ges ut av privata aktörer | En annan typ av kryptotillgång |
| Prisrörelser | Avsedd att ha ett stabilare värde | Normalt större prisvariationer |
| Användning | Handel med andra kryptotillgångar och gränsöverskridande betalningar | En annan kryptotillgång |
Den viktigaste skillnaden är alltså inte att den ena finns på en blockkedja och den andra inte gör det. Båda är digitala tillgångar, men en stablecoin försöker följa ett stabilt värde medan Bitcoin inte har någon sådan koppling.
Stablecoins används främst för att köpa och sälja andra kryptotillgångar samt för gränsöverskridande betalningar. De kan fungera som ett mellanled när användaren vill flytta ett dollarrelaterat värde inom kryptomarknaden utan att först gå tillbaka till traditionella pengar.
En användare kan alltså hålla en stablecoin i en digital plånbok och använda den i transaktioner som registreras på en blockkedja. Stablecoinen är då inte kontanter eller ett banktillgodohavande i användarens egen plånbok, utan en token som har getts ut av en privat aktör. Anspråket mot utgivaren och den modell som används för inlösen är därför viktiga delar av innehavet.
När stablecoins ges ut betalar användaren traditionella pengar till utgivaren eller en handelsplattform. Vid inlösen tas tokens normalt bort ur cirkulationen. Pengarna och tokenen rör sig alltså i motsatta riktningar: en utgivning skapar nya tokens mot betalning, medan en inlösen normalt minskar antalet tokens.
Stablecoins ligger i digitala plånböcker och transaktionerna registreras på en blockkedja. En dollarbaserad stablecoin blir därför inte svenska kronor enbart genom att vara kopplad till dollarn. För att få kronor krävs en växling eller försäljning där beloppet räknas om från dollar till SEK.
I EU kallas stablecoins som hänvisar till en enda officiell valuta för e-money tokens. Stablecoins som hänvisar till flera tillgångar kan klassificeras som asset-referenced tokens. Begreppen beskriver den regulatoriska kategoriseringen och säger inte att alla tokens inom respektive grupp fungerar på exakt samma sätt.
Skillnaden mellan en enda officiell valuta och flera tillgångar ger en första ledtråd till hur en stablecoin är konstruerad. Därefter behöver man se på utgivaren, reservtillgångarna och hur inlösen är tänkt att fungera. En stabil målsättning beskriver vad tokenen är avsedd att uppnå; den säger inte att alla modeller har samma risker eller samma praktiska användning.
Stablecoins ska inte heller blandas ihop med centralbankspengar eller en centralbanks digitala valuta, CBDC. Stablecoins ges ut av företag eller andra privata aktörer, medan en CBDC ges ut av en centralbank.
Skatteverket anger att samma grundregler gäller för bitcoin och liknande kryptovalutor. Reglerna omfattar försäljning, byten och betalningar med kryptovaluta. För en person som använder stablecoins betyder det att en transaktion inte automatiskt blir skattefri bara för att tokenens pris är avsett att vara stabilt.
Ett byte av en kryptovaluta mot fiatvaluta, exempelvis USD, ska deklareras. Ett byte från en kryptovaluta till en annan räknas samtidigt som en försäljning av den gamla kryptovalutan och ett köp av den nya. Det är därför relevant att spara uppgifter om både anskaffning och avyttring även när den nya tillgången är en stablecoin.
Samma skatteregler gäller när kryptovaluta används som betalning. En betalning kan innebära att den kryptovaluta som används avyttras och att värdet behöver beräknas i svenska kronor. Belopp för köp och försäljningar ska räknas om till SEK, och omkostnadsbeloppet beräknas normalt med genomsnittsmetoden.
Kryptovinster beskattas med 30 procent i Sverige. En konstaterad kryptoförlust är avdragsgill till 70 procent. Skatteverket anger också att schablonmetoden, där 20 procent av försäljningspriset används som omkostnadsbelopp, inte får användas för kryptovaluta. Skatteverkets information om kryptovalutor beskriver reglerna för försäljning, byte och betalning.
Utgå från vad tokenen ska användas till: handel med andra kryptotillgångar, gränsöverskridande betalningar eller en koppling till en viss valuta eller tillgång. Därefter är det relevant att skilja mellan tokenens marknadspris och den modell som ska stödja priset.
Två tokens kan ha liknande marknadspris men olika utgivare, reserver, inlösenmodeller och användningsområden. En jämförelse av stablecoins behöver därför omfatta mer än vilken token som ligger närmast 1 USD. Det är också relevant att skilja mellan stablecoins som använder traditionella reservtillgångar och algoritmiska modeller, eftersom stabiliteten upprätthålls på olika sätt.
De fem största stablecoinsen efter marknadsvärde i tabellen är Tether USDT, USDC, Dai DAI, Ethena USDe och World Liberty Financial USD USD1. CoinMarketCaps stablecoin-översikt visar pris och marknadsvärde för dessa tokens.
Nej. Bitcoin är en annan typ av kryptotillgång och saknar koppling till en reservtillgång eller officiell valuta. Därför har Bitcoin normalt större prisvariationer än stablecoins.
Det beror på vilken stablecoin och vilken valuta den följer. Dollarbaserade stablecoins är avsedda att ligga nära 1 USD per token. I svenska kronor påverkas priset även av dollarkursen.
En stablecoin är en kryptotillgång i tokenform som är avsedd att hålla ett stabilt värde genom koppling till exempelvis en officiell valuta, guld eller andra tillgångar. Den används bland annat för kryptohandel och gränsöverskridande betalningar.
