fredag 11 september 2026
Dagens namn: Dagny, Helny
En stablecoin är en kryptotillgång som ges ut av en privat aktör och är utformad för att hålla ett stabilt värde över tid. Värdet följer oftast en nationell valuta, till exempel amerikanska dollar eller euro. Stablecoins skiljer sig därför från kryptotillgångar vars priser kan förändras kraftigt på kort tid.
Det stabila värdet är en avsikt, inte en garanti. Möjligheten att hålla eller lösa in en stablecoin till den avsedda kursen beror på utgivaren, reserverna och villkoren för tillgången. Riksbanken beskriver stablecoins och deras reserver som centrala delar av hur konstruktionen fungerar.
En stablecoin är alltså inte samma sak som ett vanligt bankkonto eller kontanter. Innehavet innebär en fordran på utgivaren, ungefär på samma sätt som bankinlåning är en fordran på en bank. Stablecoinens funktion bygger därför både på den tekniska blockkedjan och på att utgivaren kan uppfylla sina åtaganden.
Stablecoins hålls i digitala plånböcker och transaktionerna registreras i en blockkedja. Till skillnad från traditionella pengar registreras transaktionerna utan att en centralbank eller ett centralt clearinghus behöver vara mellanhand.
När en användare köper stablecoins betalar användaren traditionella pengar till utgivaren eller till en säljare på en handelsplats och får stablecoins i utbyte. Token kan sedan förvaras i en digital plånbok eller flyttas till en annan plånbok genom en blockkedjetransaktion.
För att en stablecoin ska kunna lösas in enligt sin avsedda kurs behöver utgivaren ha likvida tillgångar som minst motsvarar värdet på de utgivna stablecoinsen. Därför är utgivaren, reserverna och inlösenprocessen viktiga delar av hur en viss stablecoin fungerar.
Reserverna kan bestå av bankinlåning, kortfristiga statsobligationer, guld eller andra kryptotillgångar. Vilken typ av reserv som används beror på den enskilda stablecoinen. En användare behöver därför skilja mellan stablecoinens avsedda värde och den risk som följer av utgivaren, reservtillgångarna och villkoren för att köpa eller lösa in token.
Stablecoins kan skilja sig åt både genom vad de följer och genom hur värdet ska stabiliseras. Inom EU används särskilda kategorier för vissa av dem:
| Typ | Vad den hänvisar till | Vad det betyder |
|---|---|---|
| Stablecoin kopplad till en valuta | En nationell valuta, exempelvis amerikanska dollar | Kallas inom EU e-money token, EMT, när den följer en enda nationell valuta. |
| Stablecoin kopplad till flera tillgångar | Exempelvis guld eller kryptotillgångar | Kan klassas som asset-referenced token, ART. |
| Algoritmisk stablecoin | Ingen eller endast delvis reserv | Försöker stabilisera värdet genom att automatiskt ändra utbudet. |
Algoritmiska stablecoins skiljer sig alltså från modeller som bygger på reserver. De försöker i stället påverka värdet genom att ändra mängden token i omlopp. Riksbanken anger att rättsläget för algoritmiska stablecoins är oklart inom EU.
Stablecoins har traditionellt använts som betalningsmedel och som likviditet inom kryptohandeln. Eftersom de är utformade för att följa exempelvis dollarn eller euron kan de användas som en mellanliggande digital tillgång när användaren byter mellan andra kryptotillgångar.
De kan också användas i betalningslösningar. Vid vissa kortbetalningar konverteras stablecoins först till traditionella pengar innan betalningen slutförs. Själva betalningen sker då via ett kortnätverk som Mastercard eller Visa. Det betyder att stablecoin inte nödvändigtvis används direkt av butiken, även om den finns i användarens digitala plånbok före köpet.
Vägen från stablecoin till traditionella pengar kan alltså bestå av flera steg: innehavet säljs eller löses in, beloppet växlas och därefter kan det användas i en kortbetalning eller överföras som traditionella pengar. Vilket steg som sker hos en utgivare, handelsplats eller korttjänst beror på den aktuella tjänstens villkor.
USDC och USDT är båda dollarbaserade stablecoins som är avsedda att följa den amerikanska dollarn. Den tydligaste skillnaden är utgivaren: Circle ger ut USDC och Tether ger ut USDT.
| Stablecoin | Utgivare | Uppgifter om reserver och inlösen |
|---|---|---|
| USDC | Circle | Circle uppger att USDC är utformad för att kunna lösas in 1:1 mot amerikanska dollar och backas av likvida kontanter och kontantliknande tillgångar. Circle uppger också att bolaget publicerar månatliga reservrapporter. |
| USDT | Tether | Tether uppger att varje utgiven USDT backas av reserver. Direkt köp och inlösen via Tethers webbplats kräver godkänd kundkännedom, KYC. |
Uppgifterna om USDC kommer från Circle och bolagets beskrivning av USDC:s reserver. För USDT beskriver Tethers informationsdokument reserverna samt KYC-kravet vid direkt köp och inlösen.
Skillnaden mellan USDC och USDT kan därför märkas i villkor, reservrapportering, inlösenprocess och tillgänglighet. Båda är dollarbaserade, men det är olika företag som ger ut dem och beskriver deras reserver och processer. De är inte heller samma tillgång bara för att båda är avsedda att följa dollarn.
En stablecoin är beroende av att den bakomliggande konstruktionen fungerar. Om tillgången ska kunna lösas in enligt sin avsedda kurs behöver utgivaren ha likvida tillgångar som minst motsvarar de utgivna stablecoinsen. Reserverna fungerar därmed som en viktig del av kopplingen mellan token och den valuta eller tillgång som token hänvisar till.
Reservernas sammansättning kan variera. Bankinlåning, kortfristiga statsobligationer, guld och andra kryptotillgångar är exempel på tillgångar som kan ingå. En stablecoin kopplad till en enda nationell valuta skiljer sig därmed från en stablecoin som hänvisar till flera tillgångar eller från en algoritmisk modell utan fulla reservtillgångar.
Det är också skillnad mellan själva tillgången och den plånbok eller handelsplats där den förvaras. Stablecoinen registreras i en blockkedja, medan köp kan ske från utgivaren eller från en säljare på en handelsplats. Utgivarens inlösenmöjlighet och handelsplatsens funktion är därför separata delar av användningen.
Skatteverket anger att reglerna för kryptotillgångar även gäller liknande kryptotillgångar. En stablecoin omfattas av den kategori kryptotillgångar där syftet är att värdet ska vara stabilt, enligt Skatteverkets rättsliga vägledning.
För en privatperson kan försäljning, byte eller betalning med kryptovaluta behöva redovisas. Det innebär att en beskattningssituation inte bara kan uppstå när en stablecoin säljs mot traditionella pengar. Även ett byte till en annan kryptotillgång eller en betalning med kryptotillgången är exempel på avyttringar som Skatteverket tar upp.
Beloppen ska räknas om till svenska kronor vid beräkningen. Värdeuppgångar och värdenedgångar behöver däremot inte deklareras innan tillgången har avyttrats, exempelvis genom försäljning eller byte. För privatpersoner beskattas en vinst på kryptovaluta med 30 procent, medan en konstaterad förlust är avdragsgill till 70 procent. Spara därför uppgifter om köp, försäljningar, byten, betalningar och värden i svenska kronor.
Qivalis är ett europeiskt bankkonsortium som arbetar med en MiCA-kompatibel stablecoin kopplad till euron. Qivalis uppger att den planerade stablecoinen ska vara fullt reglerad och backad 1:1 av eurotillgångar, med nederländska centralbanken DNB som ansvarig tillsynsmyndighet enligt projektets uppgifter.
Qivalis meddelade i december 2025 att lanseringen var planerad till andra halvåret 2026. Projektet visar hur stablecoins även utvecklas kring euron och europeiska banker, inte bara kring amerikanska dollar. En eurobaserad modell hör till en annan kategori än USDC och USDT, som båda är dollarbaserade.
Stablecoins är kryptotillgångar som privata aktörer ger ut för att följa ett stabilt värde, oftast kopplat till dollar eller euro. De hålls i digitala plånböcker och överförs genom blockkedjetransaktioner. Ett innehav är samtidigt en fordran på utgivaren, och reserverna har betydelse för möjligheten att lösa in tillgången enligt den avsedda kursen.
USDC ges ut av Circle och USDT av Tether. Båda är dollarbaserade, men deras villkor, reservrapportering och inlösenprocesser kan skilja sig åt. Stablecoins kan användas inom kryptohandel och i vissa betalningslösningar, men försäljning, byte och betalning kan få skattemässiga följder i Sverige.
USDC och USDT är båda dollarbaserade stablecoins, men USDC ges ut av Circle och USDT av Tether. Circle uppger att USDC kan lösas in 1:1 mot amerikanska dollar och backas av likvida kontanter och kontantliknande tillgångar. Tether uppger att USDT backas av reserver och att direkt köp och inlösen via Tethers webbplats kräver KYC. Villkor, reservrapportering, inlösen och tillgänglighet kan därför skilja sig.
Nej. Det stabila värdet är en avsikt och beror på utgivaren, reserverna och villkoren. För att token ska kunna lösas in enligt sin avsedda kurs behöver utgivaren ha likvida tillgångar som minst motsvarar de utgivna stablecoinsen. Reserver kan bestå av bland annat bankinlåning, kortfristiga statsobligationer, guld eller kryptotillgångar.
Vid ett köp betalar användaren traditionella pengar till utgivaren eller till en säljare på en handelsplats och får stablecoins i utbyte. Tillgången förvaras i en digital plånbok och kan flyttas genom en blockkedja. Vid vissa kortbetalningar konverteras stablecoins först till traditionella pengar, varefter betalningen sker genom Mastercard eller Visa.
Skatteverket anger att försäljning, byte eller betalning med kryptovaluta ska redovisas av privatpersoner. Reglerna gäller även liknande kryptotillgångar, och stablecoin beskrivs som en kryptotillgång där syftet är att värdet ska vara stabilt. Belopp ska räknas om till svenska kronor. Vinst beskattas med 30 procent och en konstaterad förlust är avdragsgill till 70 procent.
En algoritmisk stablecoin saknar helt eller delvis reservtillgångar och försöker stabilisera värdet genom att automatiskt ändra utbudet. Det skiljer modellen från stablecoins som bygger på reserver i exempelvis bankinlåning, statsobligationer, guld eller kryptotillgångar. Riksbanken anger att rättsläget för algoritmiska stablecoins är oklart inom EU.
